Omdömen

”…den största konstnärinna, som någonsin funnits, och den största jag känner. Inte en dag förgår utan att jag gläder mig åt, att vi lever på samma tid och att vi har lärt känna varandra och är vänner.”
Felix Mendelssohn-Bartholdy

”Denna svenska är verkligen originell från huvud till fot. Hon visar sig inte i ett vanligt ljus utan i ett norrskens magiska flammor. Hennes sång är outsägligt ren och sann. Framför allt beundrar jag hennes pianopassager, vilkas tjuskraft ej kan beskrivas.”
Frédéric Chopin

”Hennes stämma har en genomträngande metallklang, är mycket kraftig, otroligt böjlig och ägnar sig lika väl för det enkla föredraget som för lidelsefullt uttryck och för de finaste koloraturer.”
Hector Berlioz, tonsättare

”Hon är stor som konstnärinna, men ändå större som människa.”
Fredrika Bremer, författare

”Du var förtjusande hela tiden i går, Jenny – men hur du gick, det kan jag knappast tala om – du gick som en lagårdspiga!”
Om repetitionen av Agatha i Friskytten 1838.
Isaac Berg, sånglärare

”Flicka lilla, jag har ingenting att lära dig. Gör vad din natur bjuder dig!”
Inför debuten som Agatha 1838
Charlotta Eriksson,  lärare i scenframställning

”…denna lilla Jenny Lind går mig till hjärtat, med sitt enkla och själfulla spel; hennes röst är ej mycket stor, men kristallren, och sången fullkomlig; även efter de finaste kännares omdöme. Det är märkvärdigt att hos denna knappt tjugoåriga, fina, vita, täcka flicka, se det lugn, den säkerhet, som vi finna hos den fulländade medvetna konstnären. Hon tyckes sjunga i ren glädje över sången.”
Efter debuten som Agatha 1838
Fredrika Bremer, författare

”Den behagliga genialiska flickan, aderton år gammal, är lika enkel och anspråkslös i vardagslivet som hon är hänförande på teatern. Utan att vara vacker har hon mer behag än de skönaste, hennes djupa, talande ögon, hennes vackra mun med de vackra vita tänderna och sitt fina godmodiga leende uttrycker både snille och välvilja – hon är charmant!”
Malla Silfverstolpe, memoarförfattare

”Den ungdomsfriska, underbara rösten trängde in i alla hjärtan, här fanns sanning och natur, allt fick betydelse och klarhet…” – ”Hennes uppträdande och personlighet visade mig konsten i all dess helighet; jag hade sett en av dess vestaler.”
H C Andersen i Mitt livs saga, s 265ff

”Giuditta Pasta visar oss en Norma inför vilken vi darrar, Jenny Lind framställer en Norma med vilken vi darrar.”
Ludwig Rellstab, tysk kritiker, Berlin 1844



”I Don Juan har jag haft mycket tråkigt. Donna Anna skall också ej vara Jenny Linds bästa parti; utomordentligt sjöng hon sista arian; för första akten fattas henne mycket. Hon är en sällsam, snillrik egendomlighet som i och för sig är intressant, men som icke är vuxen en stor dramatisk genomföring.”
Richard Wagner i Berlin 1845

”Vilket härligt gudabenådat väsen är hon icke, vilken ren, äkta konstnärssjäl; hur uppfriskande allt hon säger, hur hon alltid träffar det rätta, uttrycker det med få ord; kort sagt, jag har kanske aldrig älskat och vördat en kvinnlig varelse som henne.”
Clara Schumann, pianist

”Vi har nått ett nytt stadium i vår operaerfarenhet. Vi har drabbats av en helt ny konstuppfattning; det är som om vi nu för första gången fått lära oss vad sång verkligen är…
Hennes röst är häpnadsväckande.

Hon överträffar alla förväntningar…
… varje rörelse tycks ske i ögonblickets inspiration, men inte för en sekund tappar hon rollkaraktären ur sikte…”
Efter debuten i London, maj 1847
Illustrated London News, engelsk tidning

”Var i London och gick på utställningar och hörde Jenny Lind; men för att beskriva henne behövs det faktiskt ett helt nytt språk.”
En näktergal om en näktergal                                                 Florence Nightingale i London 1847

”Nej må hon inte betrakta sig som en stor skådespelerska; må hon slå av litet på sin originalitet i tolkningarna och ta större hänsyn till upphovsmännens intentioner.”
Musical World, engelsk tidning 1848

”Men t o m de tyska kompositörernas största religiösa arior… blev helt misslyckade när de i fulländat skicklig stil sjöngs av denna sällsamt överreklamerade sångerska, sedan får kritikerna säga vad de vill, ty hennes sång saknade den mogna kraften…”
Walt Whitman, poet   

”Hon var en kvinna som skulle ha dyrkats om hon så hade sjungit som en kråka.”
Ph T Barnum, impressario

”Varje gång jag slår upp partituret till Skapelsen lyser de av Jenny Lind sjungna sångerna liksom i guldglans.”
Efter Jenny Linds medverkan i musikfesten i Düsseldorf 1855
Johannes Brahms

”Allt hon gjorde blev till guld.”  
Eduard Hanslick, kritiker i Wien

”Det är såsom solen verkligen lyste på ens rygg!”
Robert Schumann om Jenny Linds tolkning av hans sång ”An den Sonnenschein”